Förberedelse vid bantning är A och O. Så nu 23.11 ska jag komma på morgondagens lunch...

Första dagen i mitt nya liv. Ja, så heter det ju.
Inga fler graviditeter eller föräldraledigheter, nu är det hårda vardagar som gäller fram till pensionen. (jaja, några glas rött här och var också + ett par chokladmousse)

Har kommit fram till att jag ska försöka minska rejält på kolhyldraterna. Om detta heter LCHF eller GI eller äggdiet eller sunt förnuft har jag ingen aning om. Tänkte att det kanske kvittar bara jag gör något... om nu min kropp vågar släppa ifrån sig kilon när den inte vet om det är viktväktarna eller eller LCHF som är boven i dramat.

Startdagen idag har gått bra. Missen var kanske lunchen som bestod av pasta och pastasås. Men när jag stod där 11.30, inte ätit sedan 07 och konstaterade att jag skulle jobba till 18 kändes det helt ok att ta liite pasta med sås till. Det fanns liksom inget annat till hands, vilket jag bara kan klandra mig själv för.

I morgon kör jag nog en repris av dagen. Frulle hemma 06.30 (börjar 07.30), chansning på att jag kan äta något till lunch och medhavd middag så att jag orkar med att jobba till 19.30.

Visst är det superintressant att läsa om vad jag har ätit?! Antar att ni alla slet fram ett anteckningsblock och noterade....

Nu väntar jag bara på att någon ska erbjuda mig en heeling så att mitt ben kan skärpa till sig lite. Så någon, som känner någon, som känner en kompis, som har en vän, vars mammas systers pojkväns lillasyster kan fixa mig lite??

Nähäää! Inte det? Då får jag nog plocka fram en skalpell och skruvmejsel för att själv ta bort metallen i benet. Det här går bara inte längre....